Mil efter mil med motorväg som segar sig fram genom landskapet. Huvudstaden i ryggen och - inte hemlängtan - men reströtthet. Tittar ut på ändlösa meter av viltstängsel. Frågan är om det ska stänga ute djuren eller stänga inne oss.
Det obligatoriska besöket på gyllene bågen är avklarat och det känns bara som bukfylla numer. Sällan gott. Barnen äter aldrig upp, men man vet ändå vad man får. Alltid något.
Den stora tröttheten hänger på allas axlar. Kanske alla kungar som hängt sig kvar som sega gubbar runt våra halsar. Vasa, slottet, Nordiska muséet och idag autografer från två i idol. Axel och Simon? Vi vet knappt vilka de är, men de bodde på samma hotell som oss. Vi försökte ta oss igenom idol-programmet igår, men somnade mitt i.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.