Tänk vad stor del man tillbringar på jobbet när man är den som inte är föräldraledig. I veckorna är det ju mer vakentid på jobbet än hemma, känns det som i alla fall. Trots det har jag hur trist kontor som helst.
Det finns en skillnad som jag ofta tänker på när det börjar nya personer hos oss. Det är att kvinnor har sina kontor fina redan efter första dagen (en aning hårddraget och stereotypt). Men ganska snabbt finns det i alla fall vanligtvis växter, foton på familjen och lite prydnadssaker. Eller liknande. De skapar ett kontor som man trivs i.
Män är ofta inte lika snabba. Enligt min erfarenhet i alla fall. Själv har jag haft mitt nuvarande kontor i drygt ett år. Jag har inte lyckats få dit en enda växt, inte en prydnadssak och på väggarna sitter samma gamla kartor(!) som min föregångare satte upp. Ok, jag har fått upp några utskrivna foton, men inte på familjen. Det är ju tragiskt när man tänker efter. De uppsatta fotona ser dessutom inte ut som att de satts upp för att vara fina. Glädjas. Ser mer ut som kom-ihåg-lappar, slarvigt uppnålade på väggen.
Suck.
Håller med och inte...
SvaraRaderaHar ett jobb där jag ganska ofta får byta kontor. Nu har jag iof haft samma rum i tre år men jag har lärt mig att "fixa till" rummet direkt! Blir det inte gjort första två veckorna blir det aldrig. Jag tar mig tiden och sväljer kollegors kommentarer om "har du tid med sånt" när jag sätter upp mina tavlor och diplom. Sen när de suttit i sina kala rum bland flyttkartonger och pappershögar en tid går jag in och frågar "jobbar du verkligen här inne?..."
Ah, antar att det är hemligheten! Man skulle alltså gjort det direkt, precis som du skriver och som de -på mitt jobb - kvinnliga kollegorna gör. Då är det väl kört antar jag.
SvaraRadera