09 mars 2011

Det fanns en gång filatelister

En gång i tiden, för länge sedan.. eller, när jag var barn, så var jag frimärkssamlare under en period. Jag erkänner. Filatelist. Om man vill vara fin i kanten. Jag samlade på allt jag kom över och tryckte in dem i ett album. Det ena efter det andra. Mycket ville ha mer. Tills albumet blev fullt, för då tröttnade jag. Min karriär som filatelist var över, men samlingen ligger faktiskt kvar i någon låda i källaren.

Inser nu att om man ska ta upp den tråden igen så börjar det bli bråttom. Snart kan den tiden vara förbi. Skynda! Men frågar mig också varför jag skulle. Ta upp det igen, menar jag. Så himla kul var det ju inte. Och albumet är ju förresten fullt.

Posten har i alla fall börjat kika på alternativ nu när allt ska skötas via mobiltelefon. Be online. All the time. Även snigelpost ska bli e-post. Typ. För nu funderar man på att låta oss brevskrivare frankera med ett sms. Få en kod tillbaka att skriva på kuvertet. Så ska de nämligen göra i Danmark och då måste ju även vi. Så klart.

Kanske är jättebra. Eller, det är ganska troligt jättebra att slippa stå där utan frimärke! Men bakåtsträvare som jag är - typ gnällig gubbe - så måste jag få klaga lite. Måste!

Det var bättre förr! Så var det sagt.

8 kommentarer:

  1. Visst var det bättre förr! Jag fick prenumeration på förstadagsbrev i födelsedagspresent som 12- eller 13-åring. Sambon hittade dem i en kartongrensning nyligen: -Dom ska kastas deklarerade hon.
    Mitt försök med "dom kan bli värdefulla" kopntrade hon med "dom går för 3 kronor på Tradera". För tillfället råder vapenvila i frågan och breven är kvar. Men har man varit i USA och försökt köpa frimärken inser man dels hur åtråvärde de kan var i rätt sammanhang och dels hur smidigt det vore att bara behöva smsa en kod...
    PappaBand

    SvaraRadera
  2. Nu får man väl satsa på förstadags-sms istället.. men visst verkar det smidigt. Det får motvilligt erkännas.

    SvaraRadera
  3. Ja, jobbigt när saker inte tar lång tid. Om du är en gammal gnällgubbe kan du väl se fram emot att dina barnbarn kanske orkar skicka lite gammaldags snigelbrev? All teknik är faktiskt inte farlig..

    Men nej.. Nu såg jag ju att du inte ens var SÅ gammal! Gammal i själen kanske..

    SvaraRadera
  4. Hahaha... där fick man så man teg. Nästan i alla fall. Ser mig nog mer som bakåtsträvare med glimten i ögat än gammal i själen. Men, jag kan ju ha fel.

    Om du läser igen så ser du nog att jag tycker att det verkar rätt smidigt och ja - jag kommer med största sannolikhet använda mig av såna där koder. Kanske aldrig köpa ett frimärke igen. Men lite tråkigare blir det!

    SvaraRadera
  5. ÄNTLIGEN! Tänk att kunna skicka riktig post när man har en brevlåda på gångavstånd och flera mil till affären där frimärkena finns.

    SvaraRadera
  6. Men nu överreageras det väl lite...
    Inte skall väl vanliga frimärken försvinna? SMS-varianten är väl bara ett extra alternativ?
    Jag kommer självklart i mitt bittra teknikhat att sky det som pesten och fortsätta klistra märken.

    Att vara gammal har inget med livets kronologiska längd att göra. Men om man går omvägar för att undvika en vattenpöl är man gammal, och om man går omvägar för att hoppa i en så är man fortfarande barn. :D

    Donk

    SvaraRadera
  7. Nej, sannolikt försvinner inte frimärken. Inte på ett tag i alla fall. Men koderna kanske bidrar till en slags enfald. När de blir populärare blir det kanske inte lika stort tryck på att ta fram nya motiv till märkena. Mångfalden försvinner och vips finns bara märken med kungen och vem vill köpa såna? Och hur kul är just de breven att få?

    Det där med vattenpölen ska jag förresten lägga på minnet. Dagens sanning!

    SvaraRadera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.