26 juni 2015

A homage to The Ark - bättre sent än aldrig

Minns när jag i tonåren brukade fastna för någon låt och spela den om och om och om igen. Så där många gånger att det plötsligt blev för mycket och sa stop. Inte en gång till. Låten var totalt sönderlyssnad och det gick inte att ta sig igenom den en gång till.

Nu är det lite varning för en repris när jag plötsligt fastnat för The Ark's Calleth You Cometh I. Det är inte alls så att jag hört den för första gången - det har bara dröjt ett bra tag innan det klickat på allvar. Jag vet att jag är hopplöst efter, typ flera år. Men vem bryr sig. Låten är ju så otroligt bra. Så grymt bra att jag snart, dessvärre lyssnat sönder den. Totalt.


Jag har blivit rena tonårsparodin. Jag vet.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar