21 december 2015

Kampen mot tiden

Det har egentligen inget med själva arbetsuppgifterna att göra, men dagarna före ledighet känns ju oändliga. Timmar utan slut. Nedräkningen pågår, men sakta, sakta, sakta. 

De flesta andra har redan gått hem och det bidrar naturligtvis. Det är tomt och öde och vi som är kvar går och sneglar på klockan. På den där minutvisaren som retfullt klamrar sig fast vid varje siffra, varje streck.

Men snart ledighet och då kommer klockan istället att rusa. Snabbt och obevekligt. En ständig kamp om tiden.

17 december 2015

Var är julen?

Var på julbord härom kvällen och tryckte i mig alldeles, alldeles för mycket av sill, lax, Jansson och de drygt 763 andra olika saker som fanns där. Som vanligt går det inte att hejda sig. Och hemma är det redan julpyntat, grannens träd lyser från varje liten kvist och den andre grannens altan skimrar i alla möjliga blinkande färger. Ändå - var är julen?

Plusgrader och plask runt fötterna. Det är nog bara att vänja sig vid att vita jular i betydelsen snö kommer att bli färre och färre. Novemberväder skriker inte direkt JUL. 

Men det är inte bara det. Har inte alls hunnit känna in att det är jul på gång.  Kanske kommer det när granen sätts in dagen före julafton, eller när man börjar tänka på julklappar. Har inte gjort det än. Men å andra sidan kör vi bara konsumtion riktat mot barnen i år. Vi vuxna ger nog inget åt varandra, utan skänker pengar till något där kronorna gör mer nytta istället. Känns grymt mycket bättre. 

Kör i alla fall jultema i Spotify. Fairytale of New York med The Pogues är självskriven och Ave Maria måste vara ett av de vackraste stycken som någonsin skrivits. Man får också vara jäkligt tacksam för att vara en av de lyckliga som har några att fira med och möjlighet att fira. 

Och det blir ju den 24:e oavsett allt annat. 

10 december 2015

En jäkla robotdammsugare vs riktig julklapp

Tänk att ha en robotdammsugare som snurrar runt över golven hemma. Grymt, eller? Sitta i soffan och glo på en maskin som far hit och dit och typ gör vad du själv kan göra på vad? En halvtimma i veckan? Det känns lite, vad ska man säga, fånigt. Eller? Klimatförhandlingar pågår och produktion av helt onödiga robotdammsugare rimmar väldigt illa med 2-gradersmålet. Ännu sämre med 1,5. Tänker jag i alla fall.

Det där med robotdammsugare skaver också hyfsat mycket när man tänker på att det den här julen är  30 m i l j o n e r  barn på flykt. Det är ju ungefär tre gånger så många som vi bor i Sverige. Och då räknar jag alla , dvs även vuxna. Även gamla gubbar och tanter. Som ska jämföras med siffran 30 miljoner barn. Då känns robotdammsugare ganska sunkigt faktiskt.

Som ett alternativ kan en ju köpa julklappar i UNICEFs gåvoshop. Alla saker skickas till de barn som behöver dem mest, till exempel barn på flykt. Du får ett fint gåvobevis, tryckt eller digitalt, att ge bort i julklapp. Hur gôtt känns inte det?!

Och om du skriver en egen önskelista så vore det ju grymt om den innehöll till exempel att någon ger nötkräm mot undernäring, vinterkläder och ett katastrofpaket till barn, istället för - ja du vet vad - till dig. Gå in och köp julklappar som räddar barns liv på unicef.se/gavoshop.

07 december 2015

En av de sju små dvärgarna

Det blev en sån där himla jobbig måndagsmorgon idag igen. För lite sovtid i kombination med inställt tåg och ståplats på bussen. Hade dessutom glömt lurarna så det blev en timmas gloende ut i tomma intet, lyssnandes till de sittande passagerarnas snarkningar istället för musik.

Nu på väg hem och fick en plats i någon slags förstaklasskupé. Väljer att se det som ett slags kompensation. Nu gäller det bara att inte somna, för då vaknar jag nog inte förrän städarna tar kvällsturen. Men de kanske är snälla och låter mig sova vidare. 

Det har i alla fall mojnat. Och i Paris pratar man klimat, men målet blir nog dessvärre alldeles, alldeles för lågt.