23 mars 2016

Släpp fångarna loss

Känner en viss melankoli och en ofantlig trötthet som vill golva mig totalt. Förlamande. Men det är nog inget annat än våren som lägger sin lynniga, smått värmande filt av pollen över våra axlar. 

Pollensäsongen har börjat och allergierna med den. Mig drabbar det ändå ganska lindrigt och jag har lyxen att välja mellan mixen förlamande dödstrött + allergi med nysningar eller bara dödstrött + allergimedicin. Väljer det senare. 

I båda fallen hamnar jag lite bredvid mig själv på något sätt. Mer en betraktare än deltagare. Lätt okontaktbar. Sen i tanken. 

Men jag älskar våren. Pånyttfödelsen. Hoppfullheten. Ljuset. Det gäller bara att komma ihåg att njuta. Om ett andetag eller två kan den vara över. 

Poff. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar