Dottern blev överförtjust när första kossan dök upp bland buskarna och ville gå så nära hon bara vågade. Sonen var mer reserverad under detta allra första möte med en ko. Han började suga på jackan som till slut var alldeles dyblöt längs hela dragkedjan.
Vagnen tung uppför och nerför backarna, men efter ett tag hittade vi hela hjorden. Kossor och tjurar om vart annat. Nyfikna och avståndstagande. Råmande och glosögda.
Dottern ville närmre. Sonen sög och sög och sög på jackan. Storögt. När kosskören började kom gråten, men upphörde snabbt. Och det började närma sig hemgång.
Höstdag i minnesbanken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.