02 november 2015

Måndag igen. Hela jäkla dagen.

Sitter och spanar ut över ett passerande Göteborgsvimmel. Höstjackor som drar förbi caféets fönster.

Det är en paj senare och jag drar girigt i mig ännu en balja kaffe som blandas i magen med en tidigare Treo. Känner mig lite som en koffeinjunkie. När det gäller kaffet alltså. Det är måndag och den stora tröttheten manglar över tinningarna. En dag som bara måste passeras innan det går att leva igen.

Men det regnar inte och är inte så fasligt kallt. Trots november. Vardagssurrealism. 


Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar