05 november 2015

Många snicksnackare blir det.

Idag verkar alla högljudda snicksnackare ha en längtan efter att följa efter mig. I alla fall på tåget. Morgonen som egentligen krävde lugn och ro blev centrum för två konstant pågående samtal. Inklämd mellan två små grupper - som talade i munnen på varandra, men inte med varandra - lyckades jag inte ens begrava mig i en matta av musik. Ljudboken fick jag helt ge upp på grund av alla gälla röster.

Nu på hemväg har vi istället en ensam mobilpratare som mer än gärna delar sina samtal med hela kupén. Det måste vara viktiga grejer. Damen tvärs över mittgången är visserligen tyst, men ställer sig istället upp och gör lite stretchande gymnastikövningar. 

Det är ju förresten torsdag och det kanske blir både ärtsoppa och pannkaka om kocken orkar laga. Har liksom inte bestämt mig ännu. Punsch har vi ingen. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar