20 december 2010

Så går en dag ifrån vårt liv..

Denna dagen ett liv, som farbror Melker sa.

Vaknade ljudkänslig. Barnen vaknade däremot fulla av ljud, som ville ut, på vilket sätt som helst. Bara det kom ut. Så det spillde över mest hela tiden. Bankande, vrålande, skrikande, skrattande. Slammer. Dunsar. Ljud. Men så låter ju barn. För de är barn. Ibland protesterar bara öronen.

Sen radade det upp sig. Handlingslista. Tvätta. Dammsuga. Fixa lunch. Skotta snö hos bortresta svärföräldrar. Deras vatten hade frusit så det blev krypande under huset med värmefläkt. Veckohandling. Snabbfika. Ny vända till svärförlädrarna, vattnet och krypa under huset. Skotta mer snö. Där. Hem och äta middag. Bada sonen. Lägga dottern. Hänga tvätt. Promenad med hunden. Snöskottning hemma. Ny vända till svärföräldrarna. Stänga av fläkten. Se till vattnet. Inte helt tinade rör. Hem igen. Te och macka. Blogga. Sen sängen.

Det kallas att vara vuxen, sa frugan. Som har börjat få ont när hon ligger, sitter och står. Det frestar på att vara gravid. Skönt att man inte har såna dagar!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar