15 juni 2014

Jagar man dåtiden?


Har precis återsett en av de bästa filmer som gjorts; Gudfadern. Marlon Brando är ju så bra så att man ryser och Al Pacino gör också en riktigt, riktigt stark roll. Men jag kan inte låta bli att fundera över hur det är att vara skådis och göra vad som kanske är ens livs roll så tidigt. Om man kan lita på Wikipedia så var Pacino 32 år när filmen kom 1972. Undrar om han känner själv att han kommit i närheten senare. Visst har han gjort andra filmer, men ändå. 

Och hur är det med de som var med i exempelvis Sagan om Ringen-trilogin? Alla kanske inte gjorde sitt livs roll, men troligen sitt livs mest storslagna filmer.

Så vad händer sen? Jagar man en ny peak genom hela sitt liv, eller nöjer man sig och kör vidare på sitt goda rykte? Hursomhelst är filmen grymt bra. Ska nu titta på tvåan, som också är väldigt bra, men inte når riktigt lika långt. Om jag minns rätt.

(dag 70)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar