17 juni 2014

När man minns raketost...

Jag minns hur vi satt i köket i parhuset när jag var liten och hur mina föräldrar skar raketost. I masonitdörren bakom min plats fanns två rejäla hål; ett från när min storasyster vägt på stolen, vält baklänges och slagit i huvudet och ett från när jag senare gjort samma sak. På en av köksbänkarna stod en kobratelefon och på spisplattorna låg bruna plåtlock. Det kan hända att de bruna plåtlocken dök upp långt senare i vårt nya hus och att kobratelefonen inte alls var någon kobratelefon, men raketosten och hålen i dörren är jag alldeles säker på.

Nu läser jag i Svd att raketosten försvann 1979. Då la man ner tillverkningen. Och det känns så himla länge sen så att det nästan är orimligt. Men då hade vi redan flyttat, till huset där spislocken kanske dök upp på riktigt och där det inte fanns några hål i dörrarna. Och där minns jag nog inte någon raketost. Eller jag vet inte så noga.

Det finns annan nostalgi också som inte försvunnit. Det får en inte att känna sig lika gammal.

(dag 72)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar